Källmaterial och indigen religion

Standard

Inlämningsuppgift 1.  Samisk religion / MittUniv.

Vad är indigen religion?

De indigena religionerna är oftast skriftlösa och bara för att de benämns som primitiva religioner skall de ej underskattas. Indigena religioner är knutna till en viss plats, en viss befolkningsgrupp och ett eget språk. Detta är ingen  missionerande religionstyp och man skiljer inte heller på religioner  och uppfattningar, man tror heller inte att det finns bara ”en” sanning. Fornnordisk religion är ett exempel på en indigen religion. Indigena religioner har en nära anknytning till landskapet och man anser att naturen är helig. Inom den indigena religionen har man en annan gudsbild t ex i jämförelse med kristendomen. Människan ses som en del i det stora och hon lever närmare det gudomliga. Utövarna har fokus på släktskap och tar moraliskt ansvar för den egna släkten. Några av världsreligionerna har indigena drag, så som hinduismen och även judendomen då de är geografiskt bundna till vissa platser. (Maths Bertell /Föreläsning om Indigen religion, MittUniv.)

Vilka källor har vi att hänvisa till gällande den samiska förkristna religionen?

Det finns väldigt lite skrivet av samerna själva ifrån den tiden då den samiska religionen utövades som mest. Så sent som på 1800- och 1900-talet kan man finna skriftliga källor skrivna av samer. Även heliga platser i landskapet och gravar som har visats av samer används som källmaterial. Ortsnamn har även kunnat ge ledtrådar till religösa föreställningar. (Westman i Sápmi Y1K, s. 43)

Insamlandet av material och forskning av ursprungsfolk och deras territorium har använts som ett redskap i koloniseringssprocessen. Ur urfolkens perspektiv är ordet ”forskning” kopplat till kolonialism. Källmaterial som samlats in ansens ofta vara ”stulet” från ursprungsbefolkningens perspektiv. Källmaterialet har senare använts mot dem och till fördel för dem som samlat in materialet. (Porsanger s. 107, s. 108 )

Den första funna dokumentationen av samer finner man nedskriven ifrån år 800. Det var av italienaren Paulus Diakonus, han beskriver samerna som finnar ”som hoppar runt på brädor” men man fann inget nedskrivet om den samiska religionen i hans texter. Däremot finner man information om samisk religion i det latinska dokumentet Historiae Norvegie ifrån 1200-talet. I denna skrift som belyser Norges historia finner man även den första beskrivningen av en samisk trumma.

Under 1600-talet när den svenska militärens framgångar beskylls för att ha varit påverkade av magi utövad av samiska nåjder, valde staten att göra en utredning i ärendet. Detta kom att resultera i ytterligare källmaterial över den samiska religionen. Gabriel Magnus De La Gardies tillsätts för att hålla i projektet och tog hjälp av vetenskapsmannen Johannes Schefferus. Han började samla in material år 1671 till det som publicerades till en bok med namnet, Lappnia år 1673. Samuel Rehn var en av de som arbetade inom kyrkan och som sändes ut av Schefferus för att samla in material ifrån lappmarkerna. Han beskriver sanningsenligt seder och bruk och anses som en pålitlig källa. Samuel Rehn var själv av samisk härkomst, han var en predikant verksam i Kvickjokk samt i Jokkmokk. Rehns material kom att användas mest av de insamlade materialen. Boken översattes till flera europeiska språk och även till svenska år 1956. Av någon anledning valde man att endast översätta vissa kapitel i boken, de som belyser magiska sedvänjor och samisk religion. Boken belyser även andra områden i det samiska samhället så som språk, ekonomi och hantverk. Det har i flertalet fall publicerats bildmaterial som är negativt vinklat eller inte helt korrekt överensstämmande med samernas egna berättelser om deras religion. Kyrkans män blandar t ex in djävulen i en samisk religös akt som ur samiskt perspektiv inte hade att göra med någon djävul. Detta sker i Samuel Rheens material från 1671. (Westman i Sápmi Y1K, s. 45, s. 46)

Huvudkällorna för den samiska förkristna religionen kommer ifrån 1600- 1700-talet, dessa källor samlades in under stormaktstiden i Sverige. I samband med kristnande kampanjen vid 1600-talets slut, efter att ha gjort ett tappert försök att kristna samerna men inte lyckats så bra sänder den norsk- danska missionen ut Thomas von Vesten. Han färdas längs den Norska kusten för att systematiskt med sina medarbetare ställa frågor till nåjderna. I olika förhör låter Von Vesten nåjderna berätta om sina trummor och om trumbildernas betydelse. Det har försvårat att skapa en uppfattning om variationen av den samiska religionen i de olika områdena då missionärernas uppgifter slagits ihop. Missionärerna kopierade varandras texter och detta ledde till att det senare blev svårt att bedöma vilket geografiskt ursprung materialet hade från början. Då indigen religion kan variera från plats till plats skapar denna händelse en bristfällig och kanske inte sanningsenlig bild om den samiska religionens variationer. Hans Skanke sammanställde Von Vestens material, i vilket de hade samlat in 23 namn på olika gudomligheter. Det är dock oklart om alla de som Von Vestens mission kallar för nåjder verkligen var nåjder, de kunde likaväl vara trumägare i allmänhet.

Man har även funnit ett protokoll från ett lagmansting i Luleå, detta ifrån år 1687. Protokollet skrevs i samband med att en grupp samer anklagas för avgudadyrkan. Uppgifterna i detta källmaterial som beskriver offerplatser och gudabilder bekräftar det man tidigare tagit del av ifrån andra källor och arkelogiska utgrävningar. (Westman i Sápmi Y1K, s. 30)

Lars Levi Laestadius som själv till viss del var same, kunde förmedla kristendomen på ett inkännande sätt ur ett samiskt perspektiv till det samiska folket. Enligt källor fick han samerna att känna att kristendommen tillhörde dem. Laestadius skrev år 1845 Fragmenter i Lapska Mythologien. Laestadius var tvivelaktig gällande den bild som den norsk-danska missionen förmedlat i sitt källmaterial. Även Isaac Olsen skriver år 1715 om sitt tvivel gällande det norsk- danska materialet. Olsen skriver om gudomligheterna ifrån Finnmark i norra Norge och delar in dem annorlunda. Skillnaderna kan bero på att man samlat in material på olika sätt men också på de regionala skillnaderna som faktiskt förekommer.

Det finns även annat källmaterial som belyser den samiska religionen. Per Hagström, verksam i den svenska kyrkan, skriver i mitten av 1700-talet en tjock bok om samisk religion. Per Fjellström skrev år 1755 en tunn bok som beskriver den samiska björnritualen och om mytologin inom den samiska religionen. Detta material kom senare att tolkas av konstnären Ossian Elgström som skapar ett bildepos ”Björnfesten” 1930-31. Det som denna gestaltning visar är inte helt överensstämmande med Pehr Fjellströms beskrivning. Kvinnorna har han tecknat som passiva men i själva verket var björncermonin en angelägenhet för män, kvinnor och barn tillsammans. (Westman i Sápmi Y1K, s. 46)

Uno Holmberg skrev år 1915 boken, Lappalaisten uskonto. Där beskriver han samerna i Sápmi och deras lokala skillnader inom religionen och även språkmässigt.

Källmaterialet som samlats in av missionärerna har haft stor betydelse för forskningen inom samiska religionens spektra. Det är dock ett faktum att det källmaterial som finns är sekundärt då det inte är samerna själva som har skrivit den information som vi finner i källmaterialet.

Edgar Reuterskiöld anser att de samiska trummorna som man bevarat utgör den viktigaste källan i den samiska religionen. Han nämner det i hans bok från 1912. Trummorna som bevarats berättar genom sina motiv om olika mytologiska gestalter, gudomligheter och ritualer. Faktumet är att de samiska trummorna använts som utgångspunkt för att förstå skillnaderna mellan de sydvästra traditionerna och de nordöstra.

Andra källor skrivna av samerna själva är till exempel Johan Turis bok, Lapparnas Liv. Där Turi bland annat skriver om skrock, berättelser om mytomspunna Stalo och om samisk läkekonst.

Svenska kyrkan har under våren 2016 publicerat en vitbok i två band, vid namnet De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna. Denna vetenskapliga antologi på 1135 sidor är en tillgång för de som söker samlat källmaterial som behandlar svenska kyrkans agernade gentemot samerna.

 

 

3 reaktioner på ”Källmaterial och indigen religion

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s