Samiska trummor

Standard

De samiska trummorna är tillsammans med de arkeologiska fynden de enda förstahandskällorna till samisk religion.  De 72 trummor som samlats in härstammar från 1600- 1700-talet men det har även förekommit trummor som dykt upp ifrån början av 1900-talet. Många av de trummor som samlades in brändes upp på 16- 1700-talet, man ansåg att de var djävulens redskap som skulle leda det samiska folket in i helvetet genom användandet av trumman. Endast två av dessa 72 trummor har bevarade kommentarer av sina ägare. Detta gör det svårare att tolka figurerna på de samiska trummorna och det är lätt att tolkningarna generaliseras. Med hjälp av de två trummor som är kommenterade har man försökt se ett mönster i övriga trummor för att kunna tyda vad de föreställer.

Det förekommer variationer i utseende och utformande beroende på trummornas geografiska ursprung. Den nordsamiska trumman är en så kallad skåltrumma, den tillverkas av en urgröpt vril från björk som man sedan spänt skinnet över. Sydsamiska trummor, kallad ramtrumma, har tillverkats genoms att böja en träram där skinnet spänts fast på ramen. Trummorna man funnit har varit dekorerade med symboler inristade i skinnet med albarkssaft. För att trummorna ska vara äkta bör de vara teckande med albarkssaft skriver Ernst Manker i hans sammanställning Die lappische Zaubertrommel. De trummor som man samlat in är bara en liten del av de trummor som funnits. Det är inte lätt att få en uppfattning om hur många trummor som faktiskt funnits eller finns undangömda, man har även kunnat avgöra att det inte bara var samiska schamaner som ägde trummor utan de förekom en trumma i varje hem.

Placeringen av symbolerna varierade också på trumman beroende på geografiskt ursprung. På de nordsamiska trummorna målade man i horisontal linje, med himmelen högst upp och människornas värld i mitten och underjorden i den nedre delen av trumman. På den sydsamiska trumman kan man se en solsymbol i mitten och alla de andra symbolerna runt omkring. Lulesamiska trummor varierar och liknar en blandning av Syd- och Nordsamiska trummor. (Föreläsning Samiska trummor Maths Bertell, MittUniv.)

Trumman var det viktigaste hjälpmedlet för schamanerna, genom detta instrument försatte de sig i trans och kunde resa in i andra världar. Schamanen slog på trumman med hjälp av en renhornshammare, Y- eller T-formad. Nåjden, den samiske schamanen, använde även truman till att spå med och förutse lycka och olycka. Det kunde handla om att spå i frågor som t ex hur man skulle finna en bortsprungen ren, hur man bäst skulle kunna jaga ett djur eller för att ta reda på bästa sättet hur man kunde kurera en sjukdom på. Genom att placera mässingsringar på trumman och slå med renhornshammaren kunde nåjden avgöra och tyda svaren beroende på vart mässingsringarna landade på trumman när han trummade. Det är troligt att en trumma fanns i varje hem och användes av fler än bara nåjderna. (Hansen og Olsen s. 228)

Väderstrecken som ofta var tecknade på trumman var viktiga då schamanen skulle spå för att få reda på vart ett byte fanns till jakt eller vilka offer som skulle göras. (Trummornas tid 3 Maths Bertell, MittUniv.)

Spåtrummor och önsketrummor är de två kända typer av  samiska trummor. Spåtrummor användes för att kunna se in i framtiden och få svar från gudarna, spådom var trummans primära funktion. Dessa två trummor har man ej kunnat se skillnad på av de trummor som samlats in men det har nämnts i källmaterialet att dessa två olika trummor har förekommit.
Trumman har varit ett viktigt hjälpmedel för att skapa rytm och är det redskap som försatt nåjden i trans. (Föreläsning Samiska trummor Maths Bertell, Mittuniv.)

Under den extas som också kallas trans och själsresa som framkallats genom trumning och dans kan schamaner besöka avlägsna platser, dödsriket och även utkämpa strider. (Trummornas tid 3 Maths Bertell, MittUniv.)

Man tror inte att trummorna är tillverkade av sina ägare utan framställda av någon hantverkare som är duktig på området. Det framgår inte i källmaterialet vilka som tillverkat trummorna men med ytterligare forskning kan orterna där de tillverkats möjligtvis identifieras. (Föreläsning Samiska trummor Maths Bertell, Mittuniv.)

I jämförelse med de sibiriska trummorna så är de samiska trummorna helt unika för den samiska kulturen. I jämförelse med den fornnordiska kulturen så kallad sejd så finns det inget som motsvarar en samisk trumma.

Vad föreställer trummorna?

Man tror att målningarna på trumskinnet representerar mikrokosmos, en spegling av universum indelat i olika sfärer och världar samt gudar. Förutom gudar kan man även tyda abstrakta och konkreta symboler som är hämtade ifrån samernas liv. Även kyrkor har avtecknats på trummor då dessa även hade en betydelse i samernas liv. (Hansen og Olsen s. 229)

Symbolerna på trummorna har inte bara tecknats med albarkssaft, även björnblod har använts till detta. Björnens blod och albarkssaften samt kvinnans menstruationsblod har ett gemensamt namn som är Leipe på samiska. Blod ansågs vara en mycket kraftfull substans och återfinns i andra kulturer globalt. Albarkssaften har även använts vid offer när man målade trummorna. När man målade trummorna med björnens blod skapade man ett fungerande verktyg och knöt kontakten med gudamakterna. Trummorna var ofta utsmyckade med mässingsringar och björnsvansar. Björnens penisben har man även använt som trumhammare. (Trummornas tid 5, Mahts Bertell, MittUniv.)

Mässingsringen, symbolen för det goda och allseende ögat är en stark skydd och kraftsymbol i den samiska traditionen. Troligtvis representerar mässingsringen solen och dess kraft och har förmågan att fördriva det onda, bota och rena. ( Torbjörn Arnold, Stencil, Ajjte, Jokkmokk)

Olika djur så som valar, fåglar, renar, älg och björn kan man se på många trummor. Oklart om det rör sig om gudomliga djur eller inte då kommentarer till de flesta trummor saknas. (Föreläsning Samiska trummor Maths Bertell, Mittuniv.)

Gudasymboler som är vanligt förekommande på trummorna är de tre Akkorna, Sáráhkká, Uksáhkká och Mattheráhkká. Även Leib- Olmaj med sin pilbåge och skidstav. (Kusmenko, Sapmi Y1K, s. 22)

En annan symbol som man sett förekomma på trummorna föreställer en gud med grenar och renhorn och har tolkats som fruktbarhetssymboler och guden Vaerelden Olmaj. (Hansen og Olsen s. 230)

Åskguden Tor Olmai och hans medhjälpare var vanligt förekommande på trummorna som samlats in. Enligt Uno Holmberg finns åskgudens tjänare även med på en del insamlade trummor, likaså åskgudens hund Starbo. (Sápmi Y1K, Bertell s. 35, 32)

Figurerna som är målade på trummorna följer ett mönster, t ex brukar Akkorna/gudinnorna finnas i det högra hörnet på trumman.
Åskguden Horagalles brukar stå till vänster i solkorset i solsymbolen som är i mitten. Horagalles håller oftast i en hammare. (Mahts Bertell föreläsning Samiska trummor)

Ernst Manker skriver i sin bok De åtta årstidernas folk att om att man kunde se naturens alla makter nedtecknade på trummorna, solens, vindens, åskans, frostens gudar, renens och betesmarkens skyddande väsen. Även onda ting hade nåjden tecknat på sin trumma, så som död, sjukdom och djur som kunde vara ett hot som t ex varg och björn. Även kåtan, njalla, renar på fjället och renhage kunde finnas med på trumman likaså fiskevatten, båtar, renskjuts med akja. (Ernst Manker, De åtta årstidernas folk, s. 152)

 

En reaktion på ”Samiska trummor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s